Krillehöla - den inre vänskapskretsen
Den här bilden beskriver min inre vänskapskrets helt perfekt. Home sweet home Krillehöla (alias Kristinehamn). Här har vi växt upp tillsammans i den värmländska raggaridyllen. Vissa av oss bor kvar, andra har flytt både öster och väster ut. Men när vi ses är allt som vanligt. Så även denna gång.
Igår anlände jag till staden som självutnämnt sig till "Sveriges cupcake stad". Ingen fattar varför, inte ens vi själva som kommer härifrån.
Kvällen bjöd på middag med tjejerna och gick under temat "det som sägs i växthuset, stannar i växthuset". Terapi på hög nivå!
För bara några år sedan såg jag de här pinglorna i stort sett varje dag. Tänk vad livet förändras och vilka olika riktningar man tar i livet. Trots att vi växt upp tillsammans och blivit tajtare än tvillingsystrar så är vi alla olika individer med olika intressen, riktningar och mål i livet. Tandhygienist, musiker, filmare, föreläsare, pedagog, jurist, ekonom. Ibland funderar jag över om det ens finns nåt vi alla verkligen har gemensamt förutom minnen och att vi älskar varann. Har inte kommit fram till något, men det gör bara vår vänskap än mer spännande. Jag är lika förväntansfull över att följa deras livsväg, som min egen. Jag både tror och hoppas att jag kommer gå med dom alla, hela vägen till mållinjen, där vi kommer stupa tillsammans - förhoppningsvis under en gemensam utspårad födelsedagsfest på ålderdomshemmet år 2090 då vi alla fyller 100 år. Jag säger bara rullstolsrally efter länsning av medicinskåpet. Vad tror ni jag tränar inför egentligen?
