"Hur mår du egentligen?"
Det är inte bara en eller två, eller ens tre personer som frågat mig det nu, baserat på min nya livsstil. Det är fint att se att jag har så många fina vänner som bryr sig. Men nu säger jag det en gång för alla så ni vet:
Jag mår toppen! Hur bra som helst! Det är inget fel på varken min psykiska eller fysiska hälsa. Tvärtom! Mycket tack vare just min nya livsstil.
Jag förstår varför ni frågar. Elinor som ni lärt känna och växt upp med har alltid varit jättekräsen med mat, aldrig brytt sig om vad hon stoppar i sig, levt större delen av sitt liv på pasta och vitt bröd. Aldrig tyckt om nån form av sport, hatat och skolkat sig igenom ett ofantligt antal gympalektioner under skoltiden, och varit klenast i kompisskaran. Dessutom har hon alltid haft stora bröst.
Min omvändning från detta gick fort, jag smygstartade redan för ett år sedan, men kom igång på riktigt för strax sex månader sen. Idag funderar jag på att utbilda mig till PT, kostrådgivare och hälsocoach.
Jag vet själv inte riktigt vad som hände. Men jag är tacksam att det hände. Egentligen har jag väl alltid haft den där lilla hemliga drömmen om att vara riktigt vältränad. Minns när jag jobbade med inspelningarna av Gladiatorerna, hur jag i hemlighet avundades de snygga och vältränade gladiatorkvinnorna och undrade hur det skulle kännas att se ut så. Men jag har alltid varit för lat och ointresserad för att ta reda på det. Det var mest som ett test jag började med träningen, och jag märkte ganska snabbt resultat. Vilket sporrade mig till att fortsätta. Efter att ha adderat kosten så fick jag ännu snabbare resultat, vilket fick mig att faktiskt bli intresserad på riktigt.
Det krävs egentligen inget geni för att veta att motion och rätt kost förändrar ens utseende, man behöver inte öppna en 400 sidor tjock bok eller gå på en föreläsning, träffa en PT eller kostrådgivare för att få reda på det - det är ju bara att läsa på vilken löpsedel som helst. Så jag har såklart alltid vetat om det, men det har ändå aldrig känts värt det, trots att jag velat ha en platt mage, starka armar, befintliga rumpskinkor och små bröst. Men nu är det värt det, och det är värt det 100 gånger om eftersom jag dessutom numera tycker att det är riktigt kul. Mycket tack vare att jag blivit starkare, jag orkar springa fortare, lyfta tyngre. Jag börjar se den kroppen jag alltid velat ha, och mina bröst... mina bröst <3 Dom börjar äntligen bli den storleken jag alltid velat ha dom. Kanske till mångas (ja jag syftar främst på dig Sandra, som alltid använt som som sovkuddar) besvikelse. Men jag slipper äntligen använda sport bh:at för att kläder ska passa. Jag ser mig själv i spegeln och hur jag sakta men säkert närmar mig mitt mål, och jag mår så jäkla bra!

Därför vill jag inpirera andra till att också må så här bra! Därför vill jag pusha mig själv att må ännu bättre, både psykiskt och fysiskt - med en mer vältränad och starkare kropp, och ett upplyst intellekt i ämnet.
Jag är jättestolt över mig själv, och hoppas att ni som känner mig slutar oroa er och istället kan känna den där stoltheten å mina vägnar också.
Jag är stolt av dig! Det är stort att du orkar fortsätta och kämpa mot det du vill, och det är precis vad den Elinor jag växt upp med skulle göra! :) when you put your mind up to something.. :)